Under en Londonresa 2011 så upptäcktes detta ställe av en slump när vi kom från flygplatsen med flygbussen. Tågen var inställda denna dag så just därför fick vi åka buss till centrala London, vilket egentligen var mer givande vi fick se betydligt mycket mer än vad man vanligtvis gör på tåget.
När jag tänker efter så var det egentligen inte kyrkogården vi fick syn på, men var ett ödesjukhus framför som fångade vårt intresse och vi bestämde oss för att besöka platsen innan vi åkte tillbaka till Sverige.
Kyrkogården är helt igenvuxen och det är svårt att föreställa sig platsen i sitt ursprungliga välvårdade skick. Många av gravstenarna har tagit törnar och blivit välta och sönderslagna vilket gör att helhetsintrycket blir att platsen är ganska kuslig.
Kyrkogården i East End etablerades år 1841 och fram till 1966 då den stängdes för begravningar. Hela området är 33 tunnland. Det finns sammanlagt sju stycken historiska kyrkogårdar som denna runt om i London med samlingsnamnet Magnificent Seven.
Förr i tiden så begravdes kroppar ännu mer centralt I London, men de överfulla kyrkogårdarna med alla döda kroppar medförde problem som sjukdomar och smitta i det lokala vattnet, därav uppkom denna typen av kyrkogårdar som på den tiden var belägen utanför London. Idag är London så otroligt stort så det är svårt att förstå att detta en gång var i utkanten av staden.
Vissa gravar sägs vara så djupa som 40 meter och innehåller över 30 kroppar. Kyrkogården är så gammal att den varit med i världskrig. Den har bombats hela fem gånger och detta kan man se spår av på en del av gravarna i det nordvästra hörnet av kyrkogården. 1986 så tog London Borough of Tower Hamlet över kyrkogården och den förklarades år 2000 som ett naturreservat.
Rolig anekdot; Den ursprunglige ägaren till Cutty Sark, John Willis, ligger begravd här med ett flertal andra lokala hjältar.
Den som vill besöka platsen kan utan problem ta sig in här på dagtid, närmasta kommunikation är tunnelbanans röda linje till Mile End.